jijohansson

Jag tycker du e stark Josefina!
Tänk när vi träffades. Hur "A" hade förstört dig och "G" mig.
Tänk på såren vi skar
och ångesten som aldrig la sig.
Det var serisöt flera år sedan.
två år har gått.
Du och jag har fått våra sår till ärr
och "G" och "A" skrattar vi nu åt.
Ångesten finns kvar i våra kroppar.
Men vi kan nu kontrollera den.
Även fast det inte känns så.
Folk förstör oss på nytt.
Men vi klarade det där för två års sen.
Vi lärde oss att hantera verkligheten.
Och det bästa är att vi är tillsammans.
Vad som än händer i världen så tappar vi inte bort varann.
Ångesten kan döda våra kroppar.
Men det är bara skalet utåt.
Du kan älskling
Det vet jag.
och jag släpper dig aldrig! // Pernilla!

Jag har sagt  det förr och jag säger det igen! UTAN DIG ÄR JAG INGENTING! JAG ÄLSKAR DIG PERNILLA!